Rädslan för att få reda på något obekvämt

Har du någon gång undvikit att öppna ett mejl från jobbet för att du var rädd för vad det skulle innehålla? Eller har du tvekat att titta på vågen för att du var rädd för att se siffror som skulle göra dig besviken? Kanske har du undvikit att gå igenom gamla kvitton för att du inte ville se hur mycket pengar du faktiskt spenderat? Om du känner igen dig är du långt ifrån ensam.

Det här fenomenet har ett namn. Det kallas ”Fear of Finding Out”, FOFO förkortat.

Rädslan att veta – vad är FOFO?

FOFO är ett beteendemönster som handlar om att vi undviker att ta reda på viss information kopplat till oss själva eller viktiga aspekter av våra liv för att vi är rädda för vad vi ska upptäcka.

Rädslan att veta, eller det som idag benämns som FOFO, har länge varit ett område av intresse inom psykologin som handlar om varför vi ibland undviker att ta reda på sanningen om viktiga delar av våra liv, såsom vår hälsa, ekonomi eller till och med våra inre önskningar.

Och rädslan härstammar ofta i våra tidigare erfarenheter, i en osäkerhet om vad som väntar eller en oro för att behöva hantera det vi kan komma att få vetskap om. Det är ett mänskligt fenomen som visar sig i många vardagssituationer i allt ifrån att skjuta upp jobbiga samtal till att undvika insikter om vår egen hälsa eller våra relationer.

Den amerikanske psykologen Abraham Maslow, mest känd för sin behovstrappa, beskrev den här typen av rädsla som ett försvar och en skyddsmekanism för vår självkänsla och självbild. Han föreslog att vi ibland undviker kunskap för att skydda oss själva från insikter som kan hota vårt status quo. Och ökad självkännedom kan ju kännas skrämmande, då det ofta innebär att vi måste ifrågasätta våra livsval. För ”Vad händer om jag inser att jag vill leva på ett helt annat sätt än jag gör idag?”

Hur FOFO visar sig

Många människor upplever FOFO inom olika områden i livet, såsom i relationer, karriären, ekonomin eller som en broms för den personliga utvecklingen. Rädslan bottnar ofta i tidigare trauman, i en oro för att bli avvisad, eller för att misslyckas, men kan också vara kopplad till en mer diffus känsla av osäkerhet inför det okända.

Men FOFO tar sig gärna uttryck på andra sätt som i ett undvikande av svåra samtal och beslut, till att skjuta upp viktiga åtgärder. Ofta handlar det om att försöka skydda sig själv från obehaget av att möta det som känns överväldigande eller hotande. På sikt riskerar den här typen av undvikande att skapa större problem än det löser. Så att identifiera sina beteendemönster är ett första steg mot att börja förstå och hantera rädslan, så att det ger möjlighet till förändring och utveckling.

Psykologer har funnit att undvikande är en självförsvarsmekanism. Till exempel kan en person som funderar på att byta karriär undvika att undersöka nya möjligheter av rädsla för att upptäcka att hen kanske saknar nödvändiga kvalifikationer eller att förändringen i sig känns för överväldigande. På samma sätt kan någon undvika att reflektera över sina relationer av rädsla för att inse att hen då behöver göra svåra förändringar eller ta itu med konflikter.

I båda exemplen ovan exemplifieras FOFO i form av rädslan för att upptäcka något som kan förändra ens självbild, livsval eller situation på ett sätt som känns hotande eller obekvämt. I det första exemplet, där någon undviker att undersöka nya karriärmöjligheter, ligger rädslan i att konfrontera en potentiell brist, som att sakna nödvändiga kvalifikationer, eller att behöva hantera de känslor och ansträngningar som en stor förändring gärna innebär. Undvikandet lindrar visserligen den omedelbara ångesten, men gör samtidigt att personen förblir kvar i en situation som kanske inte är optimal.

I det andra exemplet, där någon undviker att reflektera över sina relationer, ligger rädslan i att få insikter som kräver svåra val eller konfrontationer. Ett undvikande av dessa reflektioner blir ett sätt för personen att försöka bevara en känsla av trygghet eller stabilitet, även om relationen kanske inte fungerar som den borde.

I båda fallen är det själva rädslan för vad man kan få veta, samt de konsekvenser eller känslor som insikten kan medföra som driver undvikandet, vilket också är kärnan i FOFO.

Konsekvenser av FOFO

FOFO kan få allvarliga konsekvenser om en person till exempel fördröjer behandling eller undviker att söka hjälp, vilket riskerar att förvärra tillstånd som annars kunnat hanteras i tid.

Utöver det medicinska kan FOFO även påverka sociala och professionella relationer. Rädslan för att möta svåra samtal eller situationer kan leda till isolering och skapa en känsla av inte komma vidare i livet. På sikt riskerar den här typen av undvikande att förvärra rädslan och bidra till stagnation – både personligt och i relation till andra.

Strategier för att övervinna FOFO

Om du upplever FOFO finns det flera strategier du kan använda för att hantera rädslan och ta kontroll över ditt beteende- och reaktionsmönster. Ett första steg är att acceptera att undvikanden ofta förstärker problemet och att det kan vara nödvändigt att möta svåra situationer eller känslor för att kunna växa. Det kan innebära att du vågar ta ett viktigt samtal, reflekterar över din situation, eller söker stöd från en terapeut, coach eller vän.

För att hantera FOFO mer effektivt på lång sikt kan du prova att:

• Utforska dina tankemönster. Skriv ner dina rädslor och fundera över vad det är som känns mest hotande. När du har det nedskrivet kan det hjälpa dig att få perspektiv och göra situationen mer hanterbar istället för att du blir överväldigad av tankar eller känslor som känns otydliga eller svåra att greppa.
• Skapa små vanor. Istället för att ta itu med hela problemet direkt, börja med små, konsekventa steg. Till exempel kan du schemalägga fem minuter om dagen för att ta itu med ett specifikt område som du upplever som överväldigande, som att gå igenom dina mål eller utvärdera ett beslut.
• Arbeta med din självbild. Många gånger är FOFO kopplat till rädslan att inte räcka till. Fokusera därför på att stärka din självbild och tydliggöra dina styrkor så att du kan känna dig mer trygg och bättre rustad att möta olika utmaningar.

Om du märker att FOFO håller dig tillbaka finns det specifika strategier som hjälper dig att bryta mönstret:

• Dela upp processen i hanterbara delar. Om en uppgift eller situation känns svår att greppa, bryt ner den i mindre och mer överkomliga steg. Till exempel, om du undviker att söka feedback, börja med att ställa en enkel och specifik fråga till någon du känner dig trygg med.

• Utforska det värsta scenariot. Ställ dig frågan: vad är det värsta som kan hända om jag får den information jag undviker? Fundera sedan över hur du skulle hantera det. Även i det värsta scenariot finns det lösningar, resurser eller stöd att tillgå som gör det lättare att hantera osäkerheten och ta nästa steg.

Många gånger är det just rädslan för det okända som håller oss tillbaka, men att närma sig situationen steg för steg gör den mer hanterbar. Med små steg och rätt stöd går det att omvandla rädslan till en katalysator för insikt, utveckling och förändring.

FOFO i organisationer

FOFO har, som sagts, sitt ursprung inom psykologin och har särskilt uppmärksammats när det kommer till människor som behöver söka vård, men som är rädda för att få reda på vad de lider av.

Men det här beteendet är såklart inte exklusivt vården. Inom organisationer tar det sig uttryck av andra anledningar. Likväl är det kopplat till hälsoläget – även om det då är det organisatoriska.

Harvardprofessorn Michael Beer beskriver i boken ”Fit to Compete” sex anledningar till att ledare tillåter FOFO i organisationer. Michael Beer går ganska långt i sin beskrivning och kallar dem för ”tysta mördare”.

Kanhända känner du igen någon eller några av dem?

• Otydlig strategi, värderingar och motstridiga prioriteringar.
• Ett ineffektivt seniort ledarteam.
• Ledarskapsbeteenden som är antingen klassiskt top-down eller laissez-faire.
• Dålig samordning mellan avdelningar, funktioner eller geografiska regioner.
• Otillräckligt ledarskap/ledarskapsförmågor och otillräcklig utveckling i organisationen.
• Låg kapacitet för ärliga, kollektiva och offentliga samtal om den yttre och inre verkligheten.

I den här typen av organisationskultur vet ledare att det finns problem, problemen är kända, men de diskuteras inte. Inte heller blir dem lösta.

Men hur kommer det sig att den här typen av beteenden blir till vardag i organisationen?

I mitt arbete har jag observerat hur den här typen av beteenden gärna blir permanentade när ansvarstagandet är lågt och ledningen har svårt att ta till sig hela bilden, vilket ofta beror på en rädsla för att ansvarstagandet ska ifrågasättas.  I andra fall kan det handla om att det inte finns kunskap om hur problemen ska lösas och då blir det som när strutsen stoppar huvudet i sanden. Det vi inte ser finns inte. Och det vi inte ser behöver inte lösas. Därför blir det heller inte alltid tydligt när just kunskapsbrist är en bidragande faktor.

Utöver brist på ansvarstagande och kunskap, ser jag även att brist på utrymme och mandat kan vara bidragande orsaker till FOFO.

Jag har träffat ledare som är rädda för de negativa konsekvenserna och potentiella motreaktioner som kan uppstå om ”sanningen” kommer fram. Det förekommer också att det finns en rädsla för hur föreslagna lösningar på kända problem ska tas emot.

Går det här att göra något åt? Självklart gör det det! Här kommer ett par tips som hjälper till att reducera FOFO-beteenden.

• Lyssna på varandra.
• Arbeta med er organisationskultur.
• Se över hur förbättrings- och förändringsinsatser kan bli en naturlig del av verksamheten och ert sätt att arbeta.

Genom att låta fler komma till tals och då särskilt de som arbetar nära uppgiften frigör ni inte bara insikter, utan även kunskap och lösningar. Kom ihåg att det är ni tillsammans som skapar framgång och att alla har del i lösningar och ansvar.

Gemensamma insikter för individ och organisation

FOFO, vare sig om vi brottas med det som individer eller i organisationer, bottnar i rädslor som kan övervinnas genom medvetet arbete och kulturskapande. Men det krävs en god portion mod att stå inför obekväma sanningar. Dock är vinsten stor: personlig utveckling, starkare relationer och organisationer som blomstrar.

När vi som individer släpper taget om de rädslor som definierat oss och samtidigt skapar en kultur präglad av mod och öppenhet, uppstår en frihet bortom prestation och förväntningar. Här får både individen och organisationen utrymme att existera på sina egna villkor, med en kraft som inte handlar om att förändra världen, utan om att vara en kraft i världen.

hello@livingtheshift.se